Författare: Markus

Peter Taylor, professor vid Nuffield department of orthopaedics, rheumatology and musculoskeletal sciences på Oxford universitet, höll den 20 mars 2023 en digital föreläsning om hur man bäst behandlar RA med metotrexat (MTX). Föreläsningen anordnades av Nordic Drugs och hölls för reumatologer från Sverige, Norge och Finland.

Professor Taylor levererade tre grundläggande råd om MTX-behandling vid RA:

Han presenterade under föreläsningen studier som visar att MTX med fördel kan kombineras med tocilizumab, tofacitinib och adalimumab vid behandling av RA^1-3. MTX reducerar också, påpekade han, antikroppar mot biologiska läkemedel⁴ och bör alltid ges i samband med sådan behandling – om det inte finns kontraindikationer.

Råd för hantering av biverkningar
Peter Taylors erfarenhet är att hans patienter upplever biverkningar av peroralt MTX. Huvudsakligen från magtarmkanalen i form av illamående, kräkningar, diarré, dålig aptit och magont.

– Biverkningarna kan påverka både patientens livskvalitet och vilja att fortsätta behandlingen, konstaterar han.

Taylor lyfte fram tre huvudstrategier för att minska biverkningsrisken:

• Se till att patienten tar folsyratabletter i rekommenderad dos.
• Dela upp tablettdoserna med MTX över dygnet; morgon, kväll eller morgon, lunch, kväll.
• Byt från tablett till subkutan behandling.

15-20% av patienterna som behandlats med MTX får påverkan på leverenzymer, han lyfte fram hög alkoholkonsumtion som en orsak.

– Men lite alkohol går bra. Man behöver inte vara helt avhållsam där, säger han.

Folsyrastilskott kan enligt Taylor också minska risken för negativ leverpåverkan, håravfall med mera. Det får inte uppfattas som ett onödigt kosttillskott.

– Det gäller att förklara för patienterna varför de ska ta folsyra. Annars kanske de inte gör det, uppmanar han.

Om patienten upplever trötthet av MTX är hans råd att prova att ta läkemedlet strax innan sängdags.

Viktigt att diskutera familjeplanering
MTX stannar länge i kroppsvävnad och är kontraindicerat vid graviditet och amning. Därför är det viktigt att diskutera familjeplanering med alla kvinnor i fruktsam ålder som behandlas med MTX, menar Peter Taylor.

Behandla så tidigt som möjligt
MTX-doseringen bör styras av ålder och kroppsvikt. Det finns även genetiska skillnader som gör att exempelvis asiater ofta är mer känsliga för MTX.

– Följsamheten blir bättre om man startar på rätt dos. Inte för hög, inte för låg.

Med bättre följsamhet, påpekar Taylor, kommer förstås ett bättre utfall för patienten. Det finns också ett “window of opportunity” som det gäller att utnyttja.

– Om man påbörjar MTX-behandling inom några månader efter att symtomen uppstått så är resultatet av behandlingen mycket bättre.

Fler stannar i behandling
Professor Taylor påpekar att det är viktigt att allmänläkare som har patienter med svullna leder förstår att patienten behöver träffa reumatolog snarast.

Subkutan tillförsel av MTX ökar biotillgängligheten och minskar biverkningarna.⁵ Studien av Schiff et al. visar också, hävdar han, att fler patienter stannar kvar i behandling om de övergår från tabletter till injektioner⁶.

– Bör vi starta med subkutan MTX innan vi sätter in biologiska läkemedel? Det skulle vara mer kostnadseffektivt och värt att pröva för vissa patienter.

Berätta om fördelarna
Professor Taylor tryckte flera gånger på vikten av att kommunicera med patienten. Bland annat om att det kan dröja veckor innan MTX ger effekt.

– Om vi sätter in MTX och inte talar om att det tar ett tag innan de goda effekterna märks av så kan patienten förlora förtroendet för behandlingen.

Det gäller också att informera om exempelvis den minskade risken för hjärtkärlsjukdom hos RA-patienter som får MTX.

– Kom ihåg att berätta om fördelar, bortom de uppenbara, med MTX. Då blir patienterna mer benägna att stanna kvar i behandling och får ett bättre utfall, säger han.

Referenser:

1. Buckley F, Finckh A, Huizinga TWJ, Dejonkheere F, Jansen JP. Comparative efficacy of novel DMARDs as monotherapy and in combination with methotrexate in rheumatoid arthritis patients with inadequate response to conventional DMRDs. A network meta-analysis. JMCP. 1 may 2015; 21(5): 409-23

2. Norm JL, Takase-Minegishiki, Ramiro S, Chatzdionysiou K, Sanden JS, van der Heide D, et al. Efficacy of biological disease-modyfying antirheumatic drugs: A systematic review informing the update of the EULAR recommendations for the management of rheumatoid arthritis. Ann Rheum Dis. June 2017; 76(6): 113-36

3. Fleischmann R, Myster E, Kivitz AJ, Moots RJ, Luoz, et al. Efficacy and safety of tofacitinib monotherapy, tofacitinib with methotrexate, and adalimumab with methotrexate in patients with rheumatoid arthritis (oral strategy): a phase 3b/4 double-blind, head-to-head, randomised controlled trial. The Lancet. 29 july 2017; 390(10093): 457-68

4. Krieckaert CL et al. Methotrexate reduces immunogenicity in adalimumab treated rheumatoid arthritis patients in a dose dependent mannerAnn Rheum Dis. 2012 Nov;71(11):1914-5.  

5. Schiff MH et al. Head-to-head, randomised, crossover study of oral versus subcutaneous methotrexate in patients with rheumatoid arthritis: drug-exposure limitations of oral methotrexate at doses ≥15 mg may be overcome with subcutaneous administration. Ann Rheum Dis 2014;73:1549-1551

6. Scott D, Claydon P, Ellis C. Retrospective evaluation of situation rates following a switch to subcutaneous methotrexate in rheumatoid arthritis patients failing to respond to or tolerate oral methotrexate: the MENTOR study. Scandinavian journal of rheumatology. Nov 2014; 43(6): 470-6

NOR102-SE-MAJ2023

Den 12 oktober firades den Internationella Reumatikerdagen ”World Arthritis Day” med aktiviteter runt om i världen. Syftet med dagen är att uppmärksamma reumatiska och muskuloskeletala sjukdomar (RMD) och kommunicera vilka utmaningar reumatologin står inför.

Att den Internationella Reumatikerdagen behövs slår bland annat EULAR (European Alliance of Associations for Rheumatology) fast. De menar att reumatologin är mer eller mindre osynlig för de flesta. Detta trots att cirka 120 miljoner människor är drabbade enbart i Europa. Vad värre är att man uppskattar att 100 miljoner människor i världen lever med en odiagnostiserad RMD.

EULAR pekar på flera orsaker till denna alarmerande situation. Bland annat råder det brist på utbildade reumatologer med långa väntetider som följd, kunskapen i öppenvården är bristfällig och förståelsen för RMD bland statliga beslutsfattare är låg.

Sverige är inget undantag: Många patienter får sin diagnos för sent.

Den Internationella Reumatikerdagen uppmärksammades stort av reumatikerföreningarna i Sverige. Över hela landet anordnades spännande föreläsningar och det hölls öppna hus för att informera om reumatiska sjukdomar, vikten av sunda matvanor och fysisk aktivitet.

Ett distrikt som satsade stort var Reumatikerföreningen Reumatikerdistriktet Skåne som bjöd in till en föreläsning med reumatologen Rabi Dash, ett evenemang som lockade över 100 personer.

I sin föreläsning betonade Rabi vikten av att patienterna får en tidig diagnos för att i bästa fall kunna förhindra progression med lednedbrytning som följd. Men tyvärr ser det enligt Rabi inte ut så i Sverige. Han menar att en förklaring till detta är brister i distriktsläkarnas utbildning när det gäller att ställa rätt diagnos och ge korrekt behandling av RMD. Han vill därför se förbättringar i distriktsläkarnas utbildning som han anser är A och O för att komma till rätta med flera av reumatologins utmaningar.

EULAR-kampaj uppmärksammar reumatologins utmaningar

World Arthritis Day blev startskottet för EULAR:s WAD 2022-kampanj för att identifiera ”smärtpunkter” (Reuma Pain Points) inom reumatologin. Kampanjen är inriktad på att förstå de utmaningar som sjukvårdspersonal, patienter och beslutsfattare har inom reumatologiområdet. Det kan handla om att allt färre utbildar sig till reumatologer, långa väntetider för att träffa läkare eller bristande förståelse för RMD bland statliga beslutsfattare. EULARs huvudmål är att skapa en bättre förståelse för dessa ”smärtpunkter”, för att göra det möjligt för alla inblandade att effektivare kunna hantera smärtpunkterna, såväl på nationell som internationell nivå.

Kampanjen består av tre aktiviteter:

En marknadsundersökning med hashtaggen What is your #RheumaPainPoint, som EULAR välkomnar dig att delta i.

Se länk

Ett webinarium med titeln ”Invisible Rheumatology – Why are we facing shortages and delays and how can we change this?”, som genomfördes den 12 oktober.

Se webinariet här

En film som handlar om goda exempel där danska kollegor berättar hur de har tacklat de utmaningar som reumatologin står inför.

Se filmen här

NOR078-SE-NOV2022

Behovet av alternativa lösningar till traditionella fysiska läkarbesök har tydliggjorts under Covid-pandemin. Även under mer normala betingelser kan sjukvård på distans innebära stora fördelar för patienter, vårdpersonal och samhälle. Det gäller inte minst inom reumatologiområdet.

Hur telemedicin optimalt bör samverka med konventionell RA-vård är en högaktuell fråga som även intresserar EULAR (European Alliance of Associations for Rheumatology), vilket avspeglades både under den årliga kongressen samt i en ny publikation.

I Västerbotten har man många års erfarenhet av digitala vårdmöten, och Gerd-Marie Alenius, överläkare på reumatologkliniken vid universitetssjukhuset i Umeå, ser många fördelar med telemedicin så länge allt görs i nära samråd med patienterna.

EULAR höll i juni sin årliga kongress i Köpenhamn. The EULAR 2022 Congress var den första ”hybrid-konferensen” någonsin, där föreläsningar och aktiviteter ägde rum såväl virtuellt som fysiskt på plats. Ett innovativt och flexibelt kongresskoncept som enligt EULARs ordförande Annamaria Iagnocco, är här för att stanna. På liknande sätt är det viktigt att utnyttja digitala kontaktmöjligheter inom modern sjukvård på ett sätt som är bra både för patient och vårdgivare.

Under ”The EULAR 2022 Debate” diskuterade Maria-Antonietta D’Agostino, Fondazione Policlinico Universitario Agostino Gemelli IRCCS, Rom och Philip G Conaghan, Leeds Institute of Rheumatic and Musculosketal Medicine, University of Leeds huruvida COVID-19 skulle ha en bestående effekt på reumatologivården eller ej. Båda var överens om att ”Telemedicine is here to stay”. Maria-Antonietta D’Agostino lyfte fram fördelar med till exempel snabbare sjukdomsmonitorering och modifiering av behandlingsdoser, medan Philip G Conaghan poängterade att telemedicin även innebär en rad utmaningar – såsom datasäkerhet och risk för ojämlik vård för patientgrupper som exempelvis inte har tillgång till, eller saknar kunskap att använda, relevant teknik.

Observationer från pandemins verklighet

Intressanta erfarenheter med distansvård för patienter med RA från under pandemin presenterades i juni av Jérôme Avouac, reumatolog på Cochin-sjukhuset, Paris under ett satellitsymposium arrangerat av Nordic Pharma, där den nordiska organisationen Nordic Drugs ingår.

Jérôme Avouac berättade att studier redan innan pandemin har visat att telemedicin är jämförbart med fysiskt besök när det gäller att bedöma sjukdomsaktivitet vid RA liksom patientnöjdhet. Men här handlade det om läkare som var särskilt tränade i telemedicin, och – som i alla studier – ett selekterat patientmaterial.

Jérôme Avouacs retrospektiva observationsstudie¹ kunde i många delar bekräfta att telefon och/eller videobesök fungerar bra för att följa upp RA-patienter och utvärdera sjukdomsaktivitet även i något som han kallade för pandemitidens ”kliniskt brutala verklighet”.

Resultaten visade bland annat att man med hjälp av telemedicin kunde identifiera två varningstecken; RA skov samt ökad CRP-nivå, som båda hade en oberoende koppling till ändring i behandling och/eller behov av en akut konsultation med fysiskt besök.

Jérôme Avouac adresserade också viktiga frågeställningar som kvarstår att utvärdera för att optimalt utnyttja telemedicinens möjligheter inom reumatologin, såsom: vilka är de mest lämpliga patientgrupperna för telemedicin och vilka är de bästa uppföljningsverktygen?

Jérôme Avouacs inspelade föreläsning finns att ta del av nedan, liksom Stéphane Mouchabacs intressanta föredrag om våra hjärnors naturliga motstånd gällande förändringar.

Identifierade ”punkter att tänka på”

Viktiga punkter att ta hänsyn till då telemedicin ska integreras i klinisk praxis är också något som EULAR har presenterat i en aktuell publikation.² Baserat på en systematisk litteraturgenomgång samt diskussioner i en arbetsgrupp med 30 deltagare från 14 europeiska länder föreslås fyra övergripande principer samt nio mer specifika punkter (se faktaruta). Författarna skriver att förslagen kan vara en grund för nationella riktlinjer och lokalt anpassade lösningar, och konstaterar att kunskap om både drivkrafter och hinder inom telemedicin är en förutsättning för att kunna etablera framgångsrika metoder i den egna kliniska verkligheten.

EULAR ”punkter att tänka på” vid distansvård av reumatiska och muskuloskeletala sjukdomar (RMDS)

Övergripande principer:

• Skräddarsydd vård som kombinerar vård på distans med fysiska besök ska baseras på delat beslutsfattande samt på patienternas behov och preferenser.
• Distansvård kan ges av alla inom vårdteamet med hjälp av en mängd olika telemedicin-tekniker.
• Insatserna inom telemedicin ska utarbetas i samverkan mellan alla berörda parter.
• Vårdpersonal som är involverad i insatser.

Specifika punkter att tänka på/överväga/ta hänsyn till:

• Förhandsbedömning med hjälp av telemedicin kan övervägas för att förbättra remissprocessens prioritering vid misstänkt RMDS.
• Telemedicin kan vara till hjälp vid många insatser före och i samband med diagnosticering, men diagnosen ska fastställas vid ett fysiskt besök.
• Beslutet att starta behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel ska göras vid ett fysiskt besök. Telemedicin kan användas för patientutbildning, monitorering och för att öka följsamhet till behandling.
• Dosändringar eller utsättande av sjukdomsmodifierande läkemedel, liksom tillägg av analgetika, NSAIDs eller glukokortikoider kan diskuteras med patienterna via telemedicin.
• Telemedicin kan användas för att följa upp symtom, sjukdomsaktivitet och andra utfallsmått.
• Telemedicin kan användas för att diskutera behovet av fysiska besök eller andra interventioner.
• Telemedicin ska övervägas för icke-farmakologiska insatser som till exempel utbildning, råd om fysisk aktivitet, strategier för egenvård och hantering av sjukdomen samt psykologiskt stöd.
• Alla hinder för vård på distans ska utvärderas och undanröjas där det är möjligt.
• Personer med RMDS som får vård på distans ska erbjudas träning i att utnyttja telemedicin.

Erfarenheter från en svensk reumatologklinik

För Gerd-Marie Alenius, överläkare på reumatologkliniken vid universitetssjukhuset i Umeå, och hennes kollegor i Västerbotten är det här med digitala vårdmöten varken någon nytt eller något konstigt. De långa avstånden i norra Sverige skapade tidigt ett naturligt incitament för pionjärarbete inom telemedicin och reumatologi.

– Vi har sedan många år tillbaka använt oss av de digitala möjligheterna, men då genom att patienterna suttit tillsammans med en sjuksköterska på mottagningarna i Skellefteå och Lycksele, medan doktorn har suttit i Umeå, berättar Gerd-Marie Alenius.

Därmed föll det sig också naturligt att delta i ett projekt som drevs av landstinget under 2018, gällande digitala möten med hjälp av en app. Egentligen var det främst tänkt för primärvården, men Gerd-Marie Alenius, som på den tiden var verksamhetschef, anmälde intresse för att delta. Hon såg möjligheterna även för en specialistmottagning med kroniskt sjuka patienter. Projektet föll väl ut, patienterna var nöjda med distansvården, och kliniken fick värdefulla erfarenheter.

– Vi upptäckte till exempel tidigt att det var en stor fördel att patienterna registrerar sina parametrar i vårt kvalitetsregister SRQ. Då har man ett väldigt bra utgångsläge för fortsatta diskussioner.

Patientperspektivet är viktigast

Gerd-Marie Alenius menar att informationen som erhålls via videosamtal ger långt mycket mer information än uppföljning via telefon.

– Patienterna kan tydligt visa var det gör ont, vi ser om det ser svullet ut, vi kan be dem trycka på särskilda ställen, röra sig, etc. Jag tycker också att det finns ett mervärde i att jag kan se patienternas ansiktsuttryck, jag ser om de ser plågade ut.

Det är för övrigt just patientperspektivet som gör att hon brinner så mycket för telemedicinens möjligheter:

– Det här är ytterligare ett sätt för patienterna att få kontakt med vården. Och vice versa; ett alternativt för oss att kunna träffa så många patienter som möjligt, och för att ge så bra vård som möjligt.

Gerd-Marie Alenius håller i stort med om de konklusioner som EULAR gör i sin sammanfattande publikation:

– Alla de övergripande principerna stämmer bra överens med hur jag ser på saken; framför allt att vi ska eftersträva en skräddarsydd patientcentrerad vård. Hos oss har vi fokuserat på att erbjuda digitala uppföljningsmöten till de läkare och de patienter som vill, vi har inte försökt övertyga de som känner motstånd. Digitala möten görs framför allt med patienter som är stabila i sin kroniska sjukdom, och med patienter som doktorn känner sedan tidigare. Att själva diagnosen måste ställas på ett fysiskt möte känns självklart.

– Men med tiden så utvidgas på ett naturligt sätt antalet patienter som man kan träffa digitalt. Uppföljningen har också ändrat sig under de många år som jag har arbetat, numera kommer ofta patienten med ett specifikt önskemål som hen vill ha hjälp med. Och då kan ett digitalt vårdmöte vara ett lättare och snabbare sätt att hjälpa till. Jag tror att telemedicin kommer att spela en allt större roll i framtiden.

Distansmöten fick en naturlig skjuts under pandemin, vilket också medförde ett starkt fokus på tekniklösningar – en välkommen utveckling:

– Att utrustningen fungerar smärtfritt är en förutsättning vid digital vård, annars tappar man alla fördelar. Under pandemin fanns det stor förståelse för att det helt enkelt var nödvändigt att tekniken skulle fungera. Vi fick därmed all hjälp som behövdes. Så numera har vi bättre bild, bättre ljud, mindre krångel. Men återigen – detta ska ses som en möjlighet utifrån ett patientbehov. Det finns inget egenvärde i digitala möten, det är ett av flera alternativ, och varje patient måste få träffa vården utifrån sina egna förutsättningar.

Tre erfarenheter från Gerd-Marie Alenius:

”Det finns en uppfattning om att digitala möten sparar väldigt mycket tid. Det är definitivt sant för patienterna, inte minst här uppe där avstånden är så stora. Bor man 40 mil bort tar det en hel dag att ta sig fram och tillbaka till sjukhuset, jämfört med att lämna jobbet en kvart för ett digitalt möte. Men för oss läkare är det fortfarande så att vi måste göra en medicinsk bedömning, skriva recept, hantera sjukskrivningar… allt detta finns ju kvar även om vi ses digitalt. Med detta sagt så är ändå min erfarenhet att de digitala mötena blir mer effektiva än de fysiska.”

”De äldre patienterna har förvånande nog ofta ett mindre motstånd mot digitala besök än de yngre. Mellanåldrarna, de som är som mest aktiva i sitt yrkesliv, är också generellt sett positiva till distansvård. Men de unga vill ofta träffa doktorn på ett fysiskt besök, för de har så många funderingar. De behöver ställa sina frågor, sitta och fundera, och det är svårare att göra via nätet.”

”På rehab-sidan sker hos oss majoriteten av uppföljningarna digitalt idag, och det fungerar väldigt bra. Det ökar tillgängligheten och gör att träningsprogrammen som man kommit överens om långsiktigt kan följas upp på ett effektivare sätt.”

Referenser:
1. Avouac J, Molto A, Frantz C et al. J. of Rheumatology June 2022, jrheum.220073; DOI: https://doi.org/10.3899/jrheum.220073
2. de Thurah A, Bosch P, Marqués A, et al. Ann Rheum Dis 2022; 81: 1065-1071

NOR071-SE-OKT-2022

Praktiska tips för telekonsultation inom reumatologi.

Sju ledande europeiska reumatologer har här sammanställt en praktisk guideline för implementering av telekonsultation inom reumatologivården. Författarna menar att telekonsultation inte kan ersätta alla fysiska möten med patienten men kan bland annat vara en brygga mellan personliga konsultationer och ett kraftfullt triageverktyg.

Du kan beställa boken kostnadsfritt genom att fylla i dina uppgifter nedan:

Äntligen kunde de norska reumatologsköterskorna samlas igen efter två års uppehåll på grund av pandemin. Kongressen för NSF:s Faggruppe for sykepleiere i revmatologi 28 – 29 april i Kristiansand lockade över 90 reumatologsköterskor under temat ”Hva om jeg faller? Hva om jeg flyr?”.

Vikten av att vara aktiv löpte som en röd tråd genom de båda mötesdagarna. Fysisk träning ändrar det sätt som vi människor ser på oss själva. Små positiva förändringar kan göra enorm skillnad. Evolutionen går långsamt och våra kroppar är fortfarande konstruerade för ett rörelserikt liv på savannen. Samtidigt innebär reumatiska sjukdomar särskilda utmaningar för patienterna. 

Ledtråden träffade de tre deltagarna Kristine Kolic-Johnsen, ordförande för NSF-FSR/tillförordnad avdelningschef, reumatologisk poliklinisk enhet sykehus Levanger, Alexander Larsos Skar, sjuksköterska, reumatologisk poliklinisk enhet Levanger och Inger-Johanne Jærnes, sjuksköterska, reumatologisk poliklinisk enhet Bodø, för att höra vad de tar med sig hem från mötet. 

Trion tyckte att programmet var aktuellt och varierat, och menade att fysisk aktivitet är en viktig del i behandlingen av reumatiska sjukdomar. Så här kommenterades ett axplock av intrycken av årets kongress:

”Det är viktigt med förståelsen att vi inte behöver krångla till det så mycket när det gäller träning. Fysisk aktivitet kan vara en stor utmaning för våra patienter, bland annat på grund av smärtproblematik, ledslitage, inflammation och extrem trötthet.”

”Det intryck som vi som hälsopersonal ger våra patienter är väldigt viktigt. Det är angeläget att vi tar oss tid att informera om de olika läkemedel som används, och att vi visar trygghet och kompetens inför patienterna. Det kan vara svårt i en hektisk vardag, men det bidrar till mindre skepsis och bättre följsamhet och effekt av behandlingarna. ”

”Det var bra att få en bild av hur de olika typerna av psoriasis ser ut. Vi har många patienter med psoriasisartrit; de är ofta svårare att behandla med påverkan i leder, senor, hud, mm.”

”Många reumatiska patienter plågas av långvariga smärtor, men vi har själv ingen behandling eller utredning för denna problematik i Levanger, utan remitterar till Smärtklinik på St Olav.”

”Träningsprogram för sjuksköterskor på reumatologisk poliklinisk enhet vore absolut intressant att få in som en del i nationella riktlinjer.” 

”När det gäller infusionsbehandling är det märkligt, om än inte förvånande, att vi gör så olika, eftersom det har saknats nationella rutiner. Här behövs förändring och det ska bli spännande att jobba vidare med detta, ett arbete som förhoppningsvis leder fram till en nationell riktlinje. Det skulle spara både oss och patienterna onödig tid.”

”Det var mycket intressant att höra om patientens övergång från barn till vuxen, vilket också märktes på engagemanget i hallen. I en utsatt ålder krävs en trygg miljö och god tillgänglighet till vårdpersonal för att säkerställa god uppföljning och bra behandling. Här kan möjligen samarbetet mellan avdelningar och/eller sjukhus bli bättre.” 

Kristine Kolic-Johnsen, som själv höll i en informationspunkt från NSF-FSR på mötet, poängterade också hur viktigt det är för reumatologsköterskorna att nu åter kunna träffas efter pandemi-årens isolering: 
  – Vi är en liten grupp och det betyder otroligt mycket för oss att knyta och bevara band mellan de olika sjukhusen. Glädjen i allas ansikten visade tydligt hur roligt det var att äntligen få träffas igen, vilket också speglades av ett fullbokat möte. Det bidrar även till yrkesmässiga fördelar och möjlighet att hålla sig uppdaterad. Vi försöker också träffas på andra arenor, såsom EULAR, ACR, nätverkskonferenser och ledarskapsseminarier, och har en egen Facebookgrupp. Sammanhållning har helt enkelt hög prioritet i vår yrkesgrupp. 
  – I informationen från NSF-FSR ville jag lyfta fram vad vår yrkesgrupp står för, och vad vi bidrar med genom den här typen av seminarier. Tanken är att knyta band över hela landet och bidra till professionell utveckling, vilket vi även gör i form av stipendium till våra medlemmar.

Stafettpinnen går nu vidare till Lillehammer som håller i NSF-FSR-mötet nästa år.

Helena Cewers, barnmorska och auktoriserad klinisk sexolog har hjälpt otaliga människor att öka sin sexuella lust. Helena var tidigare med i programmet ”Gift vid första ögonkastet” där hon, som sexexpert gav råd till nygifta par med deras relationer.

Ledtråden är ett nyhetsbrev som vänder sig till både läkare och sjuksköterskor i Sverige och Norge. Ledtrådens främsta syfte är att på nära håll följa och berätta om din och dina kollegers kliniska vardag, i stort som smått. Ledtråden bevakar också senaste nytt från lokala föreningsmöten men även symposier och vetenskapliga kongresser där vi har fokus på behandling med metotrexat. Ett stående inslag är ”Heta stolen” där vi intervjuar en profil kring frågor inom reumatologi. I det här numret har vi bjudit in Helena Cewers, barnmorska och auktoriserad klinisk sexolog som har hjälpt otaliga människor att öka sin sexuella lust. Helena var tidigare med i programmet ”Gift vid första ögonkastet” där hon, som sexexpert, hjälpte nygifta par med deras relationer.

I den här filmen ger Helena råd och tips om hur frågor kring sexualiteten kan bidra till ökad livskvalitet och behandlingsframgång för dina reumatologpatienter.

NOR062-SE-MAJ2022

“Optimising methotrexate treatment for rheumatoid arthritis – A practical guide for healthcare professionals”

Metotrexat (MTX) är ett läkemedel som har en stark ställning i behandlingen av reumatoid artrit. Utmärkande för MTX är bl. a att det kan administreras oralt eller parenteralt och att MTX har ett stort dosintervall, vilket gör det möjligt att optimera behandlingen för varje enskild patient. Genom åren har det byggts upp en omfattande erfarenhet för att öka tolerabiliteten och compliance genom bl. a noggrann uppföljning och patientutbildning. I den här nya boken har sju ledande reumatologer sammanställt en praktisk, evidensbaserad guide för användning av MTX hos vuxna med RA.

Du kan beställa boken kostnadsfritt genom att fylla i dina uppgifter nedan:

I fyra nedanstående filmer presenterar professor Peter Taylor från Oxford universitet, sitt urval av intressanta föredrag om metotrexat från EULAR 2021.

1. Biomarkers and MTX mechanism of action

Regulatory T cell CD39 expression as a predictor of early remission-induced with methotrexate in new-onser RA.

2. Interpreting contemoporary clinical trials with a placebo +/- MTX comparator arm

Confounding affect of continued MTX in placebo arms of RA clinical trials – a post-hoc analysis of the randomized controlled trials.

3. Is there a value in sc MTX in patients with either inadequate respons or intolerance of oral MTX?

Should all patients trial subcutaneous MTX prior to commencing biologic therapy? – real world study.

4. Is there an optimum treatment strategy for drug tapering for patients on targeted therapy plus MTX who achieve a sustained disease activity target?

• Effect of withdrawing etanercept or MTX on PROs in RA pts in remission on combination therapy: results from the SEAM-RA trial.
• The context of a MTX withdrawal study among patients with RA treated with tofacitinib 11 mg once daily + MTX post hoc analysis of data from ORAL shift.