”Hur väl vi sover är avgörande för vår upplevelse av smärta”
Romana Stehlik är specialistläkare vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon har bland annat studerat sambandet mellan sömn och långvarig smärta. Här delar hon med sig av forskningsrön och ger dig goda råd så du kan hjälpa dina patienter.
Personer som ofta rapporterar sömnstörningar har betydligt högre risk för långvarig smärta eftersom smärta och sömn hänger ihop på flera olika vis.(1)
– Förutom att smärta stör sömnen, vet vi nu att störd sömn ökar smärtintensiteten. Genom att behandla sömnstörningar kan vi komma åt långvarig smärta på ett effektivare sätt, säger Romana Stehlik.
En ond cirkel som kan behöva brytas
Enligt Romana kan sömnstörningar och smärta bilda en ond cirkel som behöver brytas. Hon påpekar att många reumatologer har patienter med fibromyalgisk smärtutveckling – de har en nociplastisk smärta som kvarstår fast den bakomliggande reumatiska sjukdomen behandlats effektivt.
– Dessa patienter har ofta insomni och andra sömnstörningar som de bör behandlas för. Vanligt är också att de har sömnapné eller snarkar.
Ny kunskap om sömn och smärta
Under de senaste tio åren har det framkommit att sömn är avgörande för upplevelsen
av smärta.(2) Sömnbrist ökar smärtkänsligheten, säger Romana. Hon nämner flera olika
mekanismer bakom sambandet. De kanske viktigaste är att man sett en ökning av
proinflammatoriska cytokiner vid sömnbrist. Forskare har också funnit ett samband
mellan sömnstörningar och autoimmun sjukdom. Till exempel kan sömnbrist öka
risken för reumatoid artrit.(3-5)
– Sömnbrist påverkar även humöret och kan bland annat leda till ångest. Vi vet att
negativa affekter som ångest och depression är starkt kopplade till smärta.
Att effekten av smärtlindrande läkemedel som exempelvis kodein minskar vid
sömnbrist talar enligt Romana för att sömn i sig är smärtlindrande.
Screena, utred och behandla
Idag saknas det effektiva behandlingar mot långvarig smärta. För att hjälpa patienterna
behöver man jobba mycket med deras sömn, menar Romana.
– Man frågar inte så mycket om sömnen, och screenar sällan för snarkning, sömnapné,
restlegs legs, långvarig insomni eller andra sömnstörningar.
Hon rekommenderar därför en fördjupad sömnintervju och inte bara fråga om
patienten sover bra.
– Man bör också vara mycket snabbare med att remittera till sömnutredning om man
exempelvis tror att patienten har sömnapné.
Om Romana misstänker sömnstörning hos en smärtpatient screenar hon för att ta
reda på vilken sömnstörning det handlar om för att kunna sätta in rätt behandling.
– För insomni är förstahandsbehandlingen KBT. Om det inte är möjligt eller den ger
otillräcklig effekt finns t ex melatonin eller lergigan.
För sömnapné och snarkning finns hjälpmedel som CPAP och snarkskena.
Teckenförklaring: RLS = Restless Leg, OSAS= Obstruktiv sömnapné, DSPS = Försenad sömnfas, RBD=REM sleep Behaviour Disorder
Läkemedel kan störa sömnen
Romana Stehlik använder bara i undantagsfall bensodiazepinliknande läkemedel och då
under högst två veckor.
– Effekten av dem försvinner efter ett tag och patienten utvecklar ett beroende.
Det är också värt att tänka på att vissa antidepressiva läkemedel och opioider har en
negativ effekt på sömnkvaliteten.
– De försvårar snarkning och sömnapné. Dessutom har opioider en negativ inverkan
på djupsömn och drömsömn, berättar Romana.
Misstänker man att patienten har en sömnstörning som man inte kan behandla –
exempelvis sömnapné, långvarig insomni eller att man inte får en tillräcklig effekt av
behandling av restleg legs – bör man, påpekar Romana, remittera till sömnutredning
eller en klinik som behandlar sömnstörningar.
Så kan du hjälpa patienter som har problem med sömn och långvarig smärta
Referenser
1. Mork PJ, Vik KL, Moe B, Lief R, Bardal EM et al. Sleep problems, exercise and obesity and risk of musculoskeletal pain. European Journal of Public Health 2014, Volume 24, Issue 6: 924-929
2. Herrero Babiloni A, De Koninck BP, Beetz G, De Beaumont L, Marte MO, Lavigne GJ. Sleep and pain: recent insights, mechanisms, and future directions in the investigation of this relationship. Journal of Neural Transmission 2020, 127:647-660
3. Sang D, Lin K, Yang Y, Ran G, Li B et al. Prolonged sleep deprivation induces a cytokine-storm-like syndrome in mammals. Cell 2023 dec 7;186(25):5500-5516
4. Kang JH, Lin HC. Obstructive sleep apnea and the risk of autoimmune disease: a longitudinal population based study. Sleep 2012;38(4).
5. Hsiao YH, Chen YT, Tseng CM et al. Sleep disorders and increased risk of autoimmune diseases in individuals without sleep apnea. Sleep 2015;38(4).
