Om Reumatoid Artrit
Reumatoid Artrit (RA) är den medicinska benämningen för det vi brukar kalla ledgångsreumatism. Reumatoid artrit är den vanligaste av de reumatiska sjukdomarna. I Sverige lever 0,5-1 % av den vuxna befolkningen med denna sjukdom. Av de som insjuknar i RA är den övervägande delen kvinnor. Alla åldrar finns representerade men vanligast är att man insjuknar i åldern 50-70 år.
Reumatoid artrit är en autoimmun inflammatorisk sjukdom, som ofta börjar i små leder i händer och fötter (läs vidare under symtom). Inflammationen gör lederna stela och är som värst när man stiger upp på morgonen eller varit stilla en längre stund. Det går inte att bota ledgångsreumatism, men med hjälp av läkemedel och fysioterapi kan inflammationen dämpas och smärtan lindras.
Symtom
Den som drabbas av Reumatoid artrit kan känna ömhet, värk och belastningssmärtor och få svullnad i en eller flera leder. Det är framförallt fingrarnas leder som drabbas (dock inte de yttersta lederna) och motsvarande leder på fötterna, anklar, knän och armbågar. Oftast upplevs stelheten vara som starkast på morgonen och det kan då ta upp till flera timmar innan den släpper. Andra vanliga symtom är värmeökning och att det bildas små knutor under huden. Trötthet och en generell känsla av stelhet är allmänna inflammationssymtom.
Orsaker
Det kan finnas flera orsaker till varför en person drabbas av en reumatisk sjukdom. Ärftliga, hormonella och miljömässiga faktorer (exempelvis rökning) tros vara vanliga orsaker till att sjukdomen utvecklas. Oftast uppstår den som ett resultat av en inflammation. Inflammationen kan i sin tur vara orsakad av autoimmunitet som innebär att vårt immunförsvar beter sig felaktigt. Kroppens immunceller bildar då antikroppar mot kroppens egen vävnad och istället för att skydda oss, förvandlas antikropparna till fiender med följden att de orsakar skada på till exempel lederna.
Behandling
Eftersom ledgångsreumatism är en kronisk sjukdom går den i dagsläget inte att bota men med hjälp av en kombination av läkemedel, sjukgymnastik, arbetsterapi och egen träning förbättras förutsättningarna att dämpa inflammationen, bromsa ledernas nedbrytning och lindra smärtan.
Fördelar med fysisk aktivitet
Vid Reumatoid artrit används läkemedel från olika grupper, nedan hittar du en kort genomgång av dessa. En generell utgångspunkt är vikten av att sätta in behandlingen på ett så tidigt stadie som möjligt i sjukdomsprocessen. Behandlingen går ut på att lindra symtomen och dämpa inflammationen. Vilka läkemedel som används beror på hur aktiv sjukdomen är. Behandling av sjukdomsmodifierande läkemedel, så kallade DMARDs, förskrivs endast av eller i nära dialog med reumatolog och utgörs av bland annat inflammationsdämpande läkemedel sk. NSAID, kortison i olika former, cellhämmande medel som metotrexat, sulfasalazin och TNF-hämmare.
Syften med behandling på kort sikt:
- Att lindra värk, rörelsesmärta, stelhet och trötthet.
- Bevara normal ledfunktion.
- Återgång till arbetslivet (vid sjukskrivning).
- Anpassning av arbetsmiljö/arbetsuppgifter.
- Möjliggöra normalt socialt umgänge och fortsatta fritidsintressen.
Syften med behandling på lång sikt:
- Förhindra leddestruktion och felställningar.
- Förhindra funktionsbortfall i inre organ.
- Förhindra samsjuklighet, till exempel hjärt-/kärlsjukdom och benskörhet.
Exempel på olika typer av läkemedelsbehandling vid RA
Icke-steroida antiinflammatoriska medel, NSAID (t.ex. ibuprofen, diklofenak)
NSAID:s hjälper till att minska inflammationen och mildra smärtan och stelheten i lindrigare fall av RA. NSAID:s finns både som receptfria och receptbelagda läkemedel och används inledningsvis eller som komplement till en grundbehandling.
Lokala steroidinjektioner eller bredare behandling med kortison
Denna typ av läkemedel dämpar inflammationen och kan snabbt lindra akut svullna eller smärtande leder. Kortison används företrädesvis på enstaka leder som drabbats eller som komplement till annan behandling.
Antireumatiska läkemedel (metotrexat, sulfasalazin, klorokinfosfat)
Traditionella antireumatiska läkemedel har funnits i flera decennier och läkare har därför en lång erfarenhet av hur dessa läkemedel ska användas på ett effektivt och säkert sätt. Antireumatiska läkemedel har en bromsande effekt på immunförsvaret och dämpar sjukdomsaktiviteten. De används när sjukdomen är aktiv och lederna är inflammerade.
Metotrexat är i de flesta fall standardbehandlingen vid ledgångsreumatism och kan antingen vara det enda antireumatiska läkemedlet som används, eller så kan det kombineras med till exempel sulfasalazin eller klorokinfosfat, eller med båda. Metotrexat kan också kombineras med biologiska läkemedel.
JAK-hämmare (tofacitinib och baricitinib)
JAK-hämmare är så kallade riktade syntetiska antireumatiska läkemedel som har en immundämpande effekt som minskar inflammationen i bland annat leder.
Biologiska läkemedel (t.ex. TNF-blockerande preparat)
Används vid svår reumatism, hög sjukdomsaktivitet och när flera biologiska tecken på dålig prognos föreligger, eller när annan medicinsk behandling inte varit tillräckligt effektiv.
